För några veckor sedan gjorde jag i ordning min budget för 2011. Till min stora förtjusning fick jag ihop den! Eller ja jag får ju ta från min kära frus budget när pengarna inte räcker till. För csn ska ju betalas och tandläkaren som jag ska besöka nästa vecka. Det är inte lätt att leva på halva lönen men samtidigt är det värt det. Jag får ju den stora äran att vara hemma med vår underbara dotter. Jag börjar förstå alla skrivelser om att mammapengen borde höjas. Jag undrar hur ensamstående får ihop det här, för det är ju inte så att räkningarna minskar bara för att du bli mammaledig, de fortsätter ju att dimpa ner i brevlådan. Eller ja vissa avgifter försvinner ju som till exempel busskortet och lunch.
Det är underbart att få vara hemma och se vår fina dotter utvecklas till en härlig person. Visst hon gråter ibland så att det skär rakt in i hjärtat och ibland är hon så ledsen så att jag inte vet vart jag ska vända mig. Men det som slår allt är när hon tittar på en med sina fina ögon och ler sitt härliga bebisleende. Hon har skrattat två gånger men vi misstänker och hoppas på att hon skrattar fler gånger än två gånger i sitt liv. Celine har börjat tycka om att ligga på mage och det är bra för på bvc sa de att hon börjar få snedskalle men tydligen så försvinner det med tiden. Hon har även börjat tycka om sitt babygym lite senare än andra barn men det är ju så med barn att de utvecklas olika. Det viktiga är ju att trivas med sitt eget barn och se på dennes utveckling.
I höst ska jag jag börja jobba igen. Då ska min älskling få vara äran att vara hemma med Celine. Det känns både skönt och jobbigt att börja jobba igen. På ett sätt ska det bli skönt men samtidigt kommer jag sakna denna lilla loppa jättemycket! Jag hoppas på att jag inte missar första steget men risken finns ju! Men som tur är så har vi en videokamera som får gå varm så att jag inte missar sådanna saker helt. Äsch nu ska jag inte tänka så mycket på hösten utan njuta av den här tiden som jag har hemma.
-finula, njuter av mammaledighet-
