Lurad!

Ibland så traskar jag på utan att riktigt fundera på vart det var jag var på väg men sedan kan det hända saker som gör att jag trotsallt är tvungen att tänka efter och gå tillbaka in i mig själv. Händelser som just detta.

Jag har gått på kurs, nej inte med Kurt men en annan givande kurs som hette konsten att stå pall. Där fanns det riktigt bra människor och jag kan sakna att inte ha de omkring mig. Den värme som fanns där finns inte på många ställen och framför allt inte på mitt jobb.

Ja vad var det nu som fick mig att bli navelskådare igen då? Jo det var så här att på kursen så pratade de om vikten att vara sig själv, att lyfta fram eleverna och ge de möjligheten att vara sig själv och växa i sig själv. Det fick mig att börja tänka på min egen tonårstid som inte direkt var som en blomsteräng men den var väl inte heller som en mörk tunnel men på många sätt fanns det saker som hade kunnat vara bättre.

Hur som haver så när jag var liten så tänkte jag på hur skönt det skall bli sedan när jag skall få äran att bli vuxen och äntligen få vara mig själv. Hur skönt det skall kännas att säga att nej jag tycker inte om killar på det sättet utan jag tycker om tjejer och sedan strunta i vad andra tycker och tänker kring det. Såhär efteråt kan jag känna mig lurad, för blev det så? Blev jag den där vuxna som kan vara mig själv, kan stå och säga jaha du undrar vad min man heter men nej så är det inte jag har en flickvän och i framtiden en fru. Det är sorgligt att jag som skall försöka fostra framtiden inte ens nu i vuxen ålder kan vara mig själv för jag är orolig för vad alla andra skall säga. Hur kommer det sig att jag tycker att alla andra är mycket viktigare än jag? Varför är deras liv lite bättre än mitt?

Jag känner mig lurad, snuvad på konfekten. Det känns lite som om någon sitter där uppe och tänker jaha du trodde att du skulle få vara dig själv men du nej det tycker inte jag. Sitt du där och var annorlunda du men säg inte det till någon bara för det blir så jobbigt då för alla andra. Alla andra? Vilka är alla andra och varför varför finula anser du att de är viktigare än du? Tror jag att jag skall få något pris sen i slutet av det här, ett hederspris eller där det skall stå att du var i alla fall medgörlig.

-finula, trött på normen-

Tankesnurr

Barnet inuti mig är trött, hon är förbannad, glad, envis och helt ur gängorna. Jag försöker bestämma över henne men det märks tydligt att hon tagit över, hon har erövrat hela min kropp och tankeverksamhet. Det är inte jag som bestämmer det är hon, och hennes vilja är min lag tydligen.

Jag har kommit på att jag har blivit vassare och mer bestämd tack vare barnet. Jag säger ifrån och ifrågasätter andra men även mig själv. Det jag undrar ibland är vart skall det här sluta men jag antar att det handlar om balans det ordet som jag inte hunnit fram till ännu men det kommer antar jag. Hon visar vägen och jag följer snällt med henne. Hon sitter på min axel och viskar saker åt mig som jag inte alltid vill höra men jag lyssnar och tänker att kan hon inte ge sig eller?

Nu är det inte så att barnet är helt ont heller hon är snäll det är hon jag misstänker att hon på något sätt försöker visa mig vem jag borde vara istället för att vara en snäll liten nickedocka så bör jag tänka och gå dit där det känns tryggt, där jag känner att jag trivs. Det är dit jag är på väg efter 27 år i snurr så är jag på väg att landa. Det lustiga är att jag inte trodde att jag skulle landa såhär utan jag trodde att det var klart att saker och ting skulle bli som jag trodde då men det är tydligen inte så att man kan följa en mall.

Igår var barnet trött, hon tog sin stora träklubba och dunkade mig i huvudet så att jag somnade. Jag som vanligt oberedd på denna plötsliga händelse somnade på en minut men en dag som sagt är jag beredd frågan är när? När är barnet färdigt med mig det är frågan och när är jag redo att möta barnet och bli ett med det?

-finula, den okända vägen är alltid bäst-

Glädje

Efter att ha befunnit mig i källaren ett tag så har jag tagit raska steg ut igen till det fina vädret. Eller ja fina och fina men i alla fall har jag bestämt mig att ta djupa andetag och andas in den fina luften istället för det mulna och mögliga doften av pessimism. Det finns hopp och det är det jag skall känna just nu.



I morgon gör jag ett nytt försök till att gå till jobbet igen. Jag skall le och skratta och vara mig själv. Det är kul att leva och det är det jag vill förmedla jag skall bara begrava de dåliga tankar som dyker upp utan förvarning. Tänk om man skulle kunna få ett brev eller ett mail innan att du snart så kommer det komma bakslag som kommer få dig att falla bakåt men ta det lugnt solen lyser snart igen. Nej sådant finns inte tyvärr.



Jag längtar efter morgondagen faktiskt om jag skall vara ärlig, längtar efter att få sprida mina vingar över mina elever och hjälpa de till att lyckas i sina små liv. Det är fantastiskt att vara lärare för jag får äran att träffa alla dessa små individer och försöka forma de så som jag skulle vilja att de skall bli. Mitt mål är att få de till att bli små individer som tänker för sig själv och är öppna mot allt som finns omkring oss och jag hoppas att jag lyckas. De är verkligen superfina de små tonåringarna.



Längtar efter mitt hjärta hon kommer hem sen ikväll och då skall vi mysa och ha levande ljus och må bra. Hon ger mig styrka och ger mig glädje hon är den som räknas i mitt liv.



-finula, känner värmen i kroppen-

Energisparläge

Det känns som om min kropp går på sparläge, jag sparar min energi till viktigare saker än det som händer just nu. Jag är trött och målet är att hålla ut tills den dagen jag får känna mig pigg. Vakna utvilad och känna att det är kul att leva, den dagen är inte idag. Inte för att jag inte känner att det är kul att leva bara det att det skulle vara roligare att leva om jag hade mer energi och mer tid.

Idag känns allt fel. Det känns som om jag gör helt galna beslut sitter och säger helt sjuka saker och bryr mig förmycket. Kan man bry sig förmycket? Ja jag tycker det i varje fall. Om någon skulle fråga idag så skulle jag inte kunna bry mig mindre. Jag vill ha energi jag vill ha en tank med kraft stående bredvid mig så att jag kan fylla på med pumpen när jag behöver ha mer. Det fungerar inte så men det skulle vara roligt om det gick. Men det går inte det vet jag också men drömmar är allt jag har just nu och därför ska jag spara på de. Jag märker hur mitt humör förändras när jag blir trött och slut på energi men inte ens det orkar jag bry mig om. Nej idag orkar jag bara bry mig om hur synd det är om mig. Vilket det inte heller är på riktigt.

-finula, tar tacksamt emot energi-

Leva eller överleva?

Länge trodde jag att livet gick ut på att hitta ett sätt att överleva skiten att tillslut när du hade kämpat tillräckligt länge så kom belöningen, du skulle äntligen få börja leva istället. Men nu var det inte så det låg till tydligen. Efter 28 år har jag äntligen kommit fram till att jag valde att överleva så att många fick leva men nu har jag fått nog jag orkar inte vara någons extra lunga så att de får syre men inte jag. Hur gör man för att bli ännu starkare? Tar man järntabletter då eller? Vem har rätt och vem har fel? Det är den stora frågan.

Jag är tacksam för att mitt hjärta kom in i mitt liv precis vid rätt tillfälle. Hon får mig att leva fullt ut, jag behöver inte skämmas för henne när jag säger dumma saker. Jag får vara dum jag får ha dumma tankar bara jag inte gör något med de tankarna. Om mina terapeuter skulle se mig idag skulle de vara glada för allt de tjatat om i år har äntligen slagit rot. Jag duger jag finns och jag lever!

Det är inte alla som uppskattar att jag har blivit mer självständig det vet jag och det märks tydligt. Det märks även tydligt vem som är min vän och vem som ville finnas där så att de skulle få känna sig bättre. Skrämmande ja och samtidigt sorgligt men skönt på ett sätt för nu vet jag att jag inte behöver lägga ner energi på de någon mer. Jag lägger min energi på rätt ställe nu jag lägger den på mig själv och min älskling och på det vi har. Samtidigt får mina elever en bit av kakan och känner sig sedda ett litet tag i varje fall.

Det tragiska i allt det här är att förmodligen så har många av mina elever precis likadant hemma som jag hade det när jag var ung. Förmodligen finns det många som gör saker för att överleva och hoppas på att i morgon skall det vara slut. Jag hade tur och jag hoppas att det är fler som har det.

-finula, en som lever fullt ut-

Svininfluensa

Jag känner mig lite nervös det gör jag samtidigt som det känns ganska overkligt att lilla jag ska drabbas av ett bamsevirus jag menar hur skulle jag kunna få det? Jag tycker också att det känns lite överdramatiserat det här med svininfluensan. Media säger att det är hur stort som helst samtidigt som de säger att man inte skall vara orolig. Ska man vara det eller inte det skulle jag vilja ha svar på. Det känns som om mina frågor inte har några svar, det finns ingen som kan svara på mina frågor.

Om jag tänker efter så visst skulle jag kunna få influensan för jag åker mycket kollektivt och arbetar i skolan men behöver jag ta sprutan? Den är också fylld med risker, det stod att man till och med kunde bli förlamad! Det vill jag verkligen inte bli.

Jag får helt enkelt göra som jag alltid har gjort vänta och se och sedan ta ett beslut som låter vettigt. Jag är inte alltid impulsiv men ibland.

-finula grubblar -

Planka eller inte planka det är frågan.

Det finns ett jobb som jag personligen aldrig skulle kunna tänka mig och det är att sitta i luckan vid tunnelbanan eller pendeltåget. Anledningen till det är att jag blir så fly förbannad på alla som plankar. Jag tycker att det är fel att planka man skall göra rätt för sig och betala för sin lilla biljett helt ärligt så är det inte dyrt att åka i kollektivtrafiken. Så om jag skulle sitta där i båset och se någon planka skulle jag springa efter de eller skrika i högtalaren att han/hon därborta i rödtröja har inte betalat sin biljett bara så att ni vet. Ja man får säkert inte göra så för här skall vi skydda de skyldiga.

Jag kan förstå barn som plankar de förstår inte bättre och har inte blivit tillräckligt mogna i huvudet men att vuxna personer gör det, det kan jag inte förstå. När jag väntar på tåget på morgnarna så brukar jag räkna antalet vuxna som plankar och har kommit upp i ungefär fem sex stycken per dag det är mycket tycker jag. Det verkar inte som att de bryr sig heller även om jag stirrar på de men å andra sidan varför skulle de bry sig? De tycker ju om att göra fel.

Det ironiska är att jag försöker att tänka på att mina elever skall göra rätt för sig och det är lite svårt att förklara för de att man får inte planka när de ser vuxna som gör det, hur förklarar man det? Ja ni förstår vissa är lite dumma i huvudet eller? Något sådant måste det vara gissar jag på för en normal ansvarsfull person gör inte sådant. Nej som sagt jag är tacksam för att någon annan tar hand om det jobbet så att jag slipper.

-finula, lite trött på oansvariga vuxna-

Genvägar?

Ibland önskar jag att det skulle finnas genvägar i träningen. Jag vill ha snygga vältränade armar, ja i princip vill jag väl ha en snygg och vältränad kropp men frågan är om jag är villig att lägga ner så mycket tid som det det krävs? Nej jag tror faktiskt inte det inte just nu i varje fall. Jag får helt enkelt fortsätta att lägga ner lite tid en 7 timmar i veckan. Det är inte så mycket när man tänker på det men ändå tar det tid att få in det i rutinen. 7 timmar av veckans 168 timmar är inte mycket träningstid inte.

Ja det är därför jag kom på det här med genvägar. Hur många har inte tänkt att ja man kanske skulle pröva? Ja jag är i varje fall en sådan person som tänker så att ja någon liten genväg måste det väl ändå finnas en liten som ingen annan har hittat. Men ack nej det verkar inte så. Det är ju lönlöst att prova på dieter som att inte äta något annat än protein eller äta bara frukt och grönt eller soppa? Helt ärligt man går upp alla dessa förbannade kilon i varje fall sen efteråt plus lite till. Alli var inte heller någon ide att prova fick jag höra så det är bara en enda liten sak som fungerar och har alltid fungerat. Äta nyttigare träna mera tänk va, inte en enda liten genväg som är lönsam.

En annan liten rolig sak är den här nya träningsvideon som de säljer, där man skall dansa loss kilorna från kroppen. Ja jag är bara lite skeptisk mot den. Först visar de en normalstor person och sedan visar de värsta fitness bruden efteråt och hon har minsann bara använt sig av att dansa dessa danser. Ja visst det kan man köpa om man vill, men det folk inte ser är den lilla texten under som säger att du går inte ner i vikt enbart om du dansar utan du måste även ha en stenhård diet. Nehe och det de glömmer är att man förmodligen måste lägga ner ett antal timmar på gym också.

Så det finns verkligen inga genvägar i träningen. Träna lagom och ät bra mat för sjutton, tänk hur mycket pengar folk skulle spara in om de lade ner alla bantningsprodukter och alla konstiga saker som de säljer på tv shop. Det finns i och för sig en stor förlorare om det skulle inträffa och den förloraren är tillverkarna av alla dessa skumma saker så det kommer förmodligen finnas kvar i all oändlighet.

-finula, funderar på att gå ut och springa-

Uttråkad

I dag är jag hur uttråkad som helst. Exakt hur tråkigt har du? Jag har så tråkigt att jag till och med längtar till jobbet. Jag måste få syre någonstans ifrån, energi något att göra på dagarna inte bara sitta här och göra ingenting. Jag hatar att inte göra något. Jag funderade ett tag på att åka in till stan men hur kul är det när man inte har pengar kvar den här månaden?

Sen är jag blomvakt också, jag har aldrig varit det förut och jag förstår varför, finns det något som är tråkigare än att sitta och vakta blommor? Jag tror faktiskt inte det. Jag har lust att skrika att jag tänker inte vattna en enda blomma mer men jag måste jag har ju lovat. Har en känsla av att det kanske blir bättre sedan senare någon annan gång men jag tvivlar på det. Jag måste få något vettigt gjort innan jag krackelerar totalt. Jag kanske skulle kunna ta och städa lite, hur tråkigt är inte det?

Jag vet att det är många tråkigt i min blogg idag men det är så det känns i hela mig. Jag tror banne mig att det står skrivet på min panna idag. TRÅKIGT.

Några saker som jag inte skulle kunna bry mig mindre om idag:

* blommorna jag vaktar

* min träning

*p- boten som är betald

*mitt hår

-finula, det finns en dag i morgon också-

10 i topp om saker jag ogillar.

10. Min allergi Jag hatar att vara allergisk riktigt avskyr det faktiskt och inte blir det bättre med tiden heller. Jag vet att vi borde sälja hunden men det är svårt för jag tycker ju om den där saken på fyra tassar med tillhörande svans, så vad gör man? Lider och står ut eller gråter och mår bättre?

9. Saker jag inte hinner göra under en hel dag. Jag ogillar starkt att inte vara amibitös och orka göra det jag borde. Det vill säga gå ut med hunden på milslånga promenader. Förra veckan kunde jag klaga på att det var för varmt men den här veckan då vad ska jag gnälla på nu? Äsch det är väl bara att ta sig i kragen. Hunden måste ju ut på minst tre timmars promenad per dag.

8. Gnälliga tonåringar. Jag ogillar när mina elever gnäller på det lilla minsta. Jag har äntligen kommit fram till det. Men de är underbara också det är inte bara negativt med de. Jag älskar ju mitt jobb och ibland så längtar jag tillbaka dit även om jag ska njuta av min semester.

7. Min chef. Ja nu tänker vissa av er att jahap det hör till men det gör det faktiskt inte. Jag skulle mer än gärna gilla honom men på den sista tiden har han blivit ja jag vet inte konstig och grinig. Han kanske har hamnat i klimakteriet eller något liknande. Jag funderar just på om män kan hamna i klimakteriet men det kan de säkert eller vi säger att de kan det.

6. Vilodagar. Jag har skaffat gymkort och jag älskar att gymma, jag skulle kunna bo på ett gym så hemskt är det faktiskt. Nu har min sambo kommit på det där med vilodagar det som förr inte gällde mig men alla andra. Jag hatar vilodagar jag bara känner hur kilorna växer och väller över mig.

5. Bilen som är trasig. Jag tycker inte om att bilen inte fungerar. Kan den inte bara lägga av, eller det var fel uttryck för den har ju lagt av men jag menar kan det inte bara fungera som den ska och ta oss från punkt A till punkt B och så vidare, nope tydligen inte.

4. Regnet. Det är ingen kul med regn så är det bara jag älskar när det är soligt, varmt och klibbigt. Jag älskar att känna hur solen steker mot mig och gör mig varm inuti men nope inte idag och inte igår. Det sägs att det är bra med regn och det är det säkert för alla andra förutom för mig.

3. Tom plånbok. Jag vill ha pengar, mycket pengar så att jag kan gå och handla nya kläder och skor. Jag vill handla galet mycket men det går inte så bra när man inte har något att betala med för då får man inte köpa något heller.

2. Inre röster. Jag tycker inte om min inre röst och den tycker inte om mig heller kan jag tänka mig. Så då är vi överens om en sak åtminstone. Jag vill lyda och den vill bestämma men det får inte gå till så för jag måste få välja själv inte hela tiden göra som den vill trots att den skulle må toppen då.

1. Nu är vi framme vid det som jag ogillar mest på den här jorden och det är falskhet. Människor som är falska, elaka och idiotiska bara för att de ska vinna på det. Jag tycker att alla människor är lika mycket värda och det finns inte någon som är bättre än någon annan men men det är så det ligger till. Folk är som de är.

-finula, glad för igår var det vilodag-

Tiden rinner iväg

Hur kommer det sig att tiden går så fort? Jag hinner knappt ha tänkt en enda bra tanke innan klockan slår tio på kvällen. Jag skaffade nytt pass igår i och med att vår kära rottis åt upp den förra eller snarare tuggade på den tills den var full av hål. Jag tyckte dock att jag hade kunnat åkt ut och rest med den fortfarande den var inte så söndersmulad men det är just det att polisen och jag tyckte inte riktigt samma sak.
Det resulterade i en åktur till stan. Jag hatar stan, tycker inte om att sitta i en lokal och vänta på min tur men det var det jag fick göra jag hade ju inte direkt något val, eller jodå val hade jag. Jag behöver inte åka utomlands och därmed behöver jag inget pass men jag är en sådan person som vill vara impulsiv, inte planera och hålla på men men nu är den beställd i varje fall och kommer förmodligen om två veckor för alla vet ju att det tar längre tid på sommaren. Nu sitter jag mest och drömmer mig bort till vattnet för det här vädret som vi har just nu är underbart! Jag älskar värme men någon som inte gör det är rottisen. Hon ligger mest och sover på dagen och försöker äta upp alla elaka myggor och getingar som flyger in genom de öppna fönstren.

Jag har semester nu, 7 långa veckor som jag får äran att fördriva på bästa möjliga sätt. Jag har ett bra sätt att fördriva dessa på det är nämligen att sitta och läsa böcker i solen. Det där med solen tycker inte mitt hjärta om för hon måste tyvärr jobba hela sommaren förutom vecka 33. Det är bra för då får vi en vecka ihop!!! Jag är så stolt över mitt hjärta hon kämpar och står i. Hon jobbar på gym så hon har massor att göra. Jag har också saker jag borde göra, damma, dammsuga, moppa golvet, diska, träna, gå igenom höstens böcker men istället så sitter jag framför datorn och sitter i solen och läser min bok som är så fruktansvärt bra att jag inte kan släppa den från händerna.

Jag börjar känna mig trygg i det nya området också. I början var det lite läskigt men nu är det inte ett dugg läskigt det är bara bra och underbart och vår fina lägenhet är så underbar så det så. Jag älskar att bo här eller tycker om eller vad man nu skall kalla det för.

-finula, i behov av ord-

Äntligen!

Fick en känsla av att skriva lite medan min kära fru ligger och sover. Hon sade eller bad mig att låta henne sova tills hon vaknar i dag men jag vet inte om jag kan hålla mig. Det är så mysigt att krypa in hos henne och känna hennes varma kropp bredvid min. Det är ungefär då hon brukar vakna.

Nu har vi flyttat och städat som små tokar. Väsbyhem är i alla fall snällast när det kommer till besiktning. Inget nada hade de att klaga på till och med vår fina städning gick igenom! Vi trivs alla tre här i den nya lägenheten. Alla dvs jag längtar till att få fixa i ordning på uteplatsen! Jag som alltid velat ha en liten uteplats är helt tokglad. Tänk att mina drömmar skulle slå in!

Jag längtar efter sommaren, mest efter att få vara ledig från jobbet. Från alla dessa jobbiga och ur gulliga elever. Tänk att man kan ha sådana delade känslor inför de! Jag har fått de till att bli boktokiga. De älskar att läsa och jag älskar att se de läsa trots att det innebär att min egotid försvinner, för när de läser så behövs inte jag. De bara sitter där och läser och läser och jag sitter där och hoppas och hoppas på att någon en enda liten elev ska fråga efter hjälp. Men som de brukar säga vi behöver ingen hjälp när vi läser heller. Åh nej det behöver ni kanske inte tänker jag då.

Nej nu ska jag vidare och väcka frun men först innan jag väcker henne ska jag laga frukost. Undra om hon ska få den i sängen eller vid bordet.

-finula, tillbaka igen-