Konsten att ta det lugnt

Nu är det inte många veckor kvar tills att det dags i alla fall om pyret kommer när den är beräknad. Det gör den lilla förmodligen inte för de gör ju sällan som man vill. Jag går mest omkring och är trött som bara den. Jag är inne i min andra vecka av trötthet nu och igår fick vi svaret på varför. Mina värden var inte som de ska.

Nu är jag sjukskriven på heltid. Läkaren frågade inte ens om jag ville utan hon skrev sjukskrivningen utan att fråga mig. Idag har jag då fått träna på att vila och ta det lugnt. Jag har kommit fram till att jag är ganska duktig på det. Min kära fru får städa och hålla ordning här hemma men just nu känns det som om det kvittar att det är lite stökigt. Det viktigaste är att vår son eller dotter mår bra och att jag mår bra.

Jag borde verkligen passa på att ta det lugnt nu för jag kommer ha det fullt upp sen när bebisen är här. Vi håller på att bli riktigt otåliga nu. Är det en liten flicka eller en liten kille i magen? Vi vill veta men det är drygt 5 veckor kvar så vi måste ha tålamod.

-finula, övar på att ta det lugnt-

Tråkdag

Jag skulle igår haft finbesök av en liten bebis men det blev inte så för min kropp bestämde sig för att bli sjuk. Jag vaknade i fredags med ont i halsen och snorig men jag tänkte att det måste väl ge med sig om jag bara ignorerar det. Så var inte fallet utan det blev bara värre.

Igår hysterisk som jag är med tanke på pyret så ringde jag sjukrådgivningen. Det var ingen fara för pyrets del enligt honom och av rösten att döma så tänkte han nog dumma hysteriska förstföderska. Men det är lugnt förstår ni för huvudsaken var att jag fick veta att pyret mår bra och inte blir förkyld bara för att jag blir det. Inte ens fostervattnet ska rubbas utan bara jag som blir varm.

Idag måste jag diska för jag struntade i det igår för jag orkade bara inte. Idag mår jag lite bättre men jag ska inte ut och gå och inte anstränga mig mer än att diska. Jag har nämligen som vana att alltid göra en massa saker när jag mår lite bättre men nu måste jag ge mig och ta det lugnt.

Pyret lever loppan i magen och allt känns helt perfekt för då vet vi att pyret mår bra. Nu är det ca 7 veckor kvar innan pyret är beräknat att komma så det är inte långt kvar. Det är så många som längtar efter att få se pyret så jag hoppas att han inte dröjer allt för länge med sin ankomst.

-finula, ingen duktig på att vara sjuk-

...och snart är även min semester slut..

Det börjar sakta dra ihop sig nu till jobbstart. Jag har bara helgen kvar och på måndag är det meningen att jag ska befinna mig på arbetet. Jag antar att jag är en av de sista människorna på jorden som ska säga att åh nej är semestern redan slut men jag säger det ändå. Jag har nu haft åtta härliga semesterveckor men inte katten känns det roligare att gå till jobbet för det. Semestern har varit helt fantastisk och jag känner mig riktigt utvilad.

Den största anledningen till varför jag inte jublar inför måndagen är nog att jag vet att snart ska jag vara mammaledig. Sitta där på måndag och verka intresserad av vad som kommer hända det här läsåret är inte riktigt min grej. För om jag ska vara ärlig så struntar jag i det. Det känns som om det inte angår mig riktigt även om det gör det i allra största grad. Det som jag är intresserad av är pyret och hur pyret rör sig i magen och om kläderna vi köpt passar eller är förstora. Det skulle jag vilja prata om på måndag och förhoppningsvis så kommer min kollega på måndag som ska ha barn i september så kan vi prata om sådana viktiga saker ihop.

Jag är även lite bitter (läs mycket) alla på jobbet ska få flyga till Riga på onsdag och gå på konferens men inte jag inte för flygbolaget säger nej. När jag sedan läste vidare så såg jag att om jag ändå skulle vilja åka och det skulle hända något så är det jag som får stå för notan. För det finns inget försäkringsbolag som går in och betalar en sjuktransport hem från Riga till Sverige. Kostnaden för ett sådant flyg ligger på omkring 150 000kr då slog det mig att det var kört. Vi får ta Riga nästa år jag, pyret och älskling.

Nu ska min sista lediga dag, förutom helgen firas genom bokläsning, lätt städning av lägenheten och en kort promenad.

-finula, hatkärlek till jobbet-

När inget blev som jag tänkt mig...

För några år sedan mötte jag mitt livs kärlek och hon tog mig med storm men det är inte riktigt där det började gå åt en annan riktning än jag tänkt mig. Nej det började tidigare ungefär ett halvår tidigare.

Jag hade bestämt mig för att skaffa barn med en främling. Det var ju inte ett förhållande jag var ute efter, utan ett barn. Så det spelade inte så stor roll vem som skulle bli den som jag var tvungen att ha sex med. Så här efteråt är jag rätt så tacksam över att det inte blev så som tänkt mig med den saken för det jag inte riktigt tänkte på var alla sjukdomar som man kan drabbas av när man har sex med främmande människor hej vilt. När jag några månader efteråt träffade min blivande fru så kändes det bättre det kändes mer rätt att skaffa barn med henne.

Vägen till att få in pyret i magen var ganska krånglig och inte direkt så romantisk som man skulle kunna tänka sig. Men när han väl var där inne så var lyckan total. Jag tänkte att jag skulle nog gå upp en 5-6 kilo för jag hade hört att bebisen väger ungefär 3 i slutet och sen måste man ha lite fostervatten och sånt som hör till. Jag fick snabbt tänka om då jag gick upp mina 5 kilo redan andra månaden nu är jag inne på runt 20 kilo och det är cirka två månader kvar. Så även här blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig men jag är så glad att vi snart ska få träffa vårt efterlängtade pyre så vikten spelar inte så stor roll för tillfället.

En annan rolig sak är det här med bristningar jag skulle nämligen inte ha några sådanna utan jag skulle smörja min mage noggrant varje dag och därmed slippa bristningar. För tillfället ser jag ut som en zebra på magen så bristningarna har jag nog fått allt. Men det är inte mycket att göra åt utan bara gilla läget.

Just nu sitter jag och försöker fantisera om hur livet med pyret kommer bli och vilka regler vi ska ha i framtiden men förmodligen borde jag lägga ner dessa också och lära mig av mina andra misstag och tänka att det kommer förmodligen ändå inte bli som vi tänkt oss.

Även om inlägget verkar vara mörkt så är det inte meningen för vi längtar efter pyret och pyret får som han vill inne i min mage. Vill han ha mat så måste jag äta och vill pyret sparkas hela natten igenom så får jag vackert stå ut med det. Växer magen för fort så får det bli lite fler zebra ränder för vad spelar det för roll i framtiden. För allt det här är värt varenda sekund den dagen pyret kommer ut med buller och bång.

-finula, längtar efter resultatet-