Jag sitter här med mina listor som jag skapar i huvudet. Det känns som om allt blir bra då. Jag vet att så förmodligen inte är fallet men jag hoppas på att få lite klarhet i det hela. Jag har en krisplan på vad jag ska göra och säga den dagen när jag får nog, du vet den dagen när jag inte längre bryr mig om rätt eller fel utan bara kör på magkänsla.
Jag är ofantligt trött på att bära allt, trött på att det bara är jag som står för majoriteten och jag vet att det inte är så jag vill ha det. Jag vill ha mycket mer än det här och det kanske är där det sitter grunden till stressen och oron. Jag vet att fortsätter jag att slita i håret kommer jag inom snar framtid inte ha något hår kvar. Fortsätter jag att se mellan fingrarna kommer jag snart inte att ha ett liv kvar eller inte det liv jag vill leva i varje fall. Ibland fram för allt idag så är det tufft. Vad det beror på vet inte jag just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar