Tänk finula tänk

Snart är det lov. Sportlov kallas det för men jag för min del kommer att försöka bara vila och tänka, grubbla och fundera. Jag har mycket att fundera på och orkar inte med mina elever längre. Det ironiska är att jag gissar att jag längtar mer efter sportlovet än mina elever och mina kolleger. Det är bara två dagar kvar!

Jag har nästan alltid varit snabbtänkt. Det är inte alltid en bra egenskap framförallt inte när man ska komma överens med andra. Det var en situation på mitt jobb där jag såg problemet på en gång och sa det högt och tydligt "vi kommer inte hinna med det där" jag var ensam då om att säga något. Nu tre veckor senare går de andra två omkring och undrar hur de ska hinna göra det som de tre veckor tidigare minsann hann hur lätt som helst. Vad gör jag då? Jo jag är bara tyst och suckar för mig själv. Jag har sån lust att påminna de om att jag minsann sa att det var för mycket men jag är tyst...


En annan sak som också är lite jobbig är att cheferna håller på att ge en av mina kolleger jättemycket att göra. Självklart vet jag att jag borde inte säga något bara lyssna och inget mer göra. Men vad tror ni att jag gör självklart sitter jag där och ska försöka hjälpa till. Åhh jag blir så less på mig själv. Men nu har jag fått mig en tankeställare. Jag lovar att från och med nu bara ta reda på mig själv. Jag är ju faktiskt bara ansvarig för att ta hand om mig själv.

Så under sportlovet ska jag tänka på mig själv och fundera på mitt beteende. Jag måste verkligen bättra mig.

-finula, försöker tänka först och tala sen-