söndag 25 november 2007

Drömläge

Jag känner mig lycklig. Jag känner hur lyckan sprider sig i min kropp och gör små små påminnelser om att den finns där. Jag behöver det här just nu och känslan av att det kanske är fel existerar inte. Allting känns rätt helt fullkomligt underbart. Det skulle inte kunna vara bättre om jag ska vara ärlig. Visst finns tankarna på att verkligheten ska krossa mig men det orkar jag inte tänka på just nu jag får ta den smällen sen om den kommer eller när den kommer.

Jag var i förra veckan på en arbetsintervju på en skola i väster haninge, ja ni som känner mig vet att väster haninge inte är så nära mig men anledningen till att jag sökte den tjänsten var att den var helt perfekt. Jag skulle då bedriva vanlig undervisning på 50% och arbeta som speciallärare på 50% och det är ju det jag är utbildad för. Efter en två timmar lång intervju så kände jag mig inte bara helt utmattad utan även helt säker på att den tjänsten måste bli min. I fredags så fick jag svar, jag fick tjänsten! Jag kände lyckan växa i mig men samtidigt ansvaret. Vad var det jag hade gett mig in på? Skulle jag duga, skulle jag räcka till? Det vet jag inte och det svaret kommer sen när jag börjar, men med tanke på min utbildning så borde jag räcka till jag borde orka för jag har en perfekt utbildning för den här tjänsten.

Jag har även haft en helt underbar helg. Tack vare en underbar person som jag fått dela den med. Du gör mig varm och lugn och det tycker jag om. Det är så trevligt att få vakna upp med dig och känna din värme och det är helt underbart att få vara med dig, gå promenader och må bra ända in i benmärgen. Jag befinner mig som sagt någon helt annanstans just nu.

Sen som om det här inte skulle räcka så åker jag snart till Thailand och det ska bli väldigt skönt för då får jag verkligen vila upp mig inför våren och samla krafter för att orka med jobbet på våren. Jag behöver komma bort ett tag från allt det här så att allt får landa och falla på plats det känns lite så just nu.

Som det ser ut just nu så är jag mitt i ett drömliv så jag hoppas att ingen kommer och spräcker min bubbla och säger något som jag inte vill höra, eller gör något som jag inte vill. Tiden får visa hur allt blir men en sak är säker jag ångrar ingenting just nu.

-finula, gömmer sig inne i bubblan-

1 kommentar:

Anonym sa...

Grattis till jobbet! I efterskott visserligen, men ändå :)