Jag är trasig just nu. Jag vet att det inte är speciellt coolt att vara trasig eller att ens erkänna att man är det men vet du jag struntar faktiskt i det. Jag behöver nämligen inte någons godkännade för att känna mig ledsen. Mina underbara vänner vet varför jag är ledsen, de säger att jag alltid blir ledsen när jag har förmycket att göra, och det är sant. Det är så jag blir så fort jag tar på mig för mycket saker så faller allt. Egentligen så har jag ingen anledning till att vara ledsen just nu men ändå så kan jag inte hindra tårarna från att falla. Min önskan är att jag ska bli sådär stark igen så som jag brukar vara men det händer inte just nu, jag kankse behöver vara svag för tillfället ja jag behöver nog faktiskt det. I mina drömmar bearbetar jag allt som är tungt och jag vaknar mitt i natten och tänder lampan, lampan och jag är vänner just nu. Även om jag vet att lampan inte kan ta bort det tunga så värmer lampan mig och får mig att känna mig trygg.
Det finns en sak som värmer just nu mitt hjärta i allt det här kalla och det är att mina kurskamrater de tror att jag går omkring och gråter för att jag är så nervös inför examinationsuppgiften och jag dum som jag är låter de tro det. För även om jag inte är det minsta orolig för att skriva en uppsats på fem sidor så får de gärna tro det för det värmer mig så otroligt att de bryr sig om mig. Jag känner inte ens de och de bryr sig om att jag ska må bra om att jag ska vara glad. De är så himla goa! Jag skulle vilja berätta allt för de men jag gör inte det för det är inte så man ska göra, man ska hålla vissa saker inom sig. Det är en av mina kursare som jag skulle vilja lära känna lite mer, hon är otroligt trevlig och jag hoppas att vi kan bli vänner för jag vill ha henne som min vän undra om hon vill ha mig som vän? Men som jag är nu så vill nog ingen ha mig som vän misstänker jag.
Nej snart är allt det här slut, det är inte långt kvar inte ens en månad och sen kan jag bli glad och sprudlande igen. Ja det ska jag bli. Jag behöver bara sömn och värme och människor som finns där för mig för att bli bra. Och som jag sa i början så är jag inte så trasig som det verkar bara mest muppig just nu.
-finula, gråter för det minsta-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar