För gammal för att få hjälp?

Jag känner mig fortfarande irriterad och upprörd efter de senaste dagarnas incidenter på jobbet. Det verkar som om vår ASIH trupp borde få gå på kurs i hur man beter sig eller så skulle de kanske bara behöva få en rejäl utskällning. Visst att alla människor kan göra felbedömningar även de som har utbildning men jag tror att det är den taskiga attityden som stör mig mest. När jag ringde de en gång så sa jag att vi har en man som har ont i bröstet och har domningar i armen och har svårt att andas, till svar får jag att ja du han är ju ändå 105 år så det kanske är dags ändå. Dags vadå dags? Det bubblade i hela mig och jag svarade med att säga att jaså och när har man rätt att få hjälp enligt dig? Undra om hon ansåg att jag med mina 26 år skulle ha rätt till hjälp om något skulle hända eller skulle hon vara lika arrogant mot mig? Skulle hon tänka att ja du 26 då har du nog bra lever så att den kan vi använda oss av sen när du dör ska du se. Hon svarade inte på min fråga när man har rätt till att få hjälp utan sa bara att du kan ju ringa till ambulansen om du vill och det gjorde jag. Ja för han hade tydligen hjärtinfarkt kom det fram senare.

När jag ringde dit nästa gång några timmar senare så hade jag en tant på 90 år som hade otroliga magsmärtor hon grät och pekade på sin mage, detta berättade jag för den trevliga läkaren som jag pratade med. Jaha sa hon den här gången, hon påpekade i varje fall inte att hon var för gammal för att få hjälp. Hon sa att ge henne lite laxerings medel att hon är nog förstoppad. Okej visst det gjorde jag och blev ännu en gång irriterad på att hon inte ansträngde sig för att komma över och titta till vår vårdtagare. Denna vårdtagare hade inte lika bra öde hon dog på natten för det var tydligen så att hennes tjocktarm hade spruckit. Ja laxeringsmedlet gjorde säkert susen. Tur för mig att jag har skrivrit rapporter om dessa fall för då skyddar jag mig själv frågan är vad som händer med läkaren. Men å andra sidan tänker jag inte så mycket på hennes öde.

Jag kan inte låta bli att sitta här och vara irriterad även om jag vet att jag inte kan göra något åt situationen som råder. Men jag kan inte låta bli att fundera på om de skulle ha samma service om någon känd person skulle behöva vård. Tänk om kungen skulle ha ont i bröstet och få domningar skulle läkaren säga att ja du han är ju trots allt gammal att det kan ju vara dags snart? Nej du jag skulle inte tro det! Nej för då skulle vi vrida ut och in på hela landet bara för att han skulle få hjälp. Det är inte så att jag är arg på kungen bara för att ASIH beter sig så ruttet det är bara det att jag frågar mig att är det pengar som styr din rätt till hjälp? Är det så att om du är rik och känd så får du hur mycket hjälp du vill och om du är fattig och en vanlig svensson så får du faktiskt skylla dig själv om du blir sjuk? Är inte människor lika mycket värda?

-finula, ute på krigsstigen-